publicerad: 2021  
plana planade planat
verb
pla`na
1 ofta med partikel, sär­skilttill, ut göra plan och ibland våg­rät
SE 3plan
någon planar (till/ut) något
någon planar (till) något
någon planar (ut) något
stränderna måste planas till; de planade ut och sten­satte platån
belagt sedan 1878
2 glida på regn­våt väg­bana utan att kunna styras om bil
vattenplaning
något planar
○ äv. om (racer)båt eller dylikt glida fram (med den undre delen) i vatten­ytans plan
belagt sedan 1936
3 vanligen med partikel, sär­skiltut bli (mera) våg­rät om yta och äv. om kurva eller dylikt
något planar (ut)
berget började plana ut; inlärningskurvan planar så småningom ut
belagt sedan 1911
planaplanande, planing
plana av