publicerad: 2021  
protokoll protokollet, plural protokoll, bestämd plural protokollen
proto·koll·et
substantiv
[-kål´]
1 (formellt av­fattad) redo­görelse för vad som före­kommit och beslutats vid samman­träde eller annan förrättning
protokollföra; protokollsutdrag; besiktningsprotokoll; beslutsprotokoll; diskussionsprotokoll; mötesprotokoll
ett protokoll (över något/sats)
ett protokoll (över något)
ett protokoll (över sats)
föra protokoll; skriva protokoll; NN:s sär­skilda yttrande togs till protokollet; protokollet justerades omedelbart; ord­föranden skrev under protokollet
ibland med ton­vikt på (lägre grad av) formalitet eller dylikt (sär­skilt i ett negerat ut­tryck)
utan­för protokollet med­delade ord­föranden, att den från­varande NN funderade på att lämna sitt upp­drag
en plump i protokollet se plump
belagt sedan 1602; urspr. av grek. protok´ollon 'första bladet i en papyrusrulle', till proto- och grek. koll´a 'lim'
2 vanligen bestämd form av­delning in­om utrikes­departement som hand­har introduktion av främmande sände­bud
protokollchef
av protokollet ut­färdade regler för stats­besök
äv. om former för um­gänge med främmande sände­bud och dylikt
följa protokollet
belagt sedan 1944