publicerad: 2021  
recess recessen recesser
re·cess·en
substantiv
recess´
1 endast vid beskrivning av äldre förhållanden riksdagsbeslut
en recess (mellan några)
en recess (med någon/något)
en recess (med någon)
en recess (med något)
Väster­ås recess 1527
○ äv. all­männare fördrag, överens­kommelse
Kalmar recess 1483
belagt sedan 1483 (Bihang till Rimkrönikorna); fornsvenska reces 'fördrag; recess'; av lat. recess´us 'tillbaka­gång', i medeltidslat. äv. 'förlikning'
2 fick­liknande anatomisk bildning
han hade recesser i lung­säcken
belagt sedan 1978