publicerad: 2021  
reda sig redde rett, presens reder
red·er sig
verb
re`da sig
1 klara sig
någon reder sig
en bra karl reder sig själv
belagt sedan 1785; till 3reda 1
2 ordna sig
något reder sig (med något/att+verb)
något reder sig (med något)
något reder sig (med att+verb)
jag har lite ont om pengar, men det reder sig nog
belagt sedan 1761