publicerad: 2021  
reflektera reflekterade reflekterat
verb
reflekte´ra
1 återkasta ljus el. ljud
JFR spegla
något reflekterar något
vattnet reflekterade regn­bågen; gat­lyktornas sken reflekterades i den våta asfalten; bullret av trafiken blev extra störande efter­som det reflekterades av de höga husen på andra sidan gatan
○ äv. bildligt vara naturligt ut­tryck för
hennes beteende reflekterade den frustration hon kände
belagt sedan 1736; av lat. reflec´tere 'böja till­baka; över­väga', i medeltidslat. äv. 'kasta till­baka (ljus­strålar)'; jfr ur­sprung till cirkumflex, flektera, flexion
2 (noga) tänka igenom in­vecklad fråga eller dylikt
JFR begrunda, fundera
någon reflekterar (över något/att+verb/sats)
någon reflekterar (över något)
någon reflekterar (över sats)
någon reflekterar (över att+verb)
kritiskt reflektera; upp­giften inne­bär att studenterna ska reflektera över en vetenskaplig artikel; hon reflekterade över den mänskliga naturen
○ äv. försvagat i nekande och frågande ut­tryck ägna en tanke åt något
kan­ske var vi naiva, men vi reflekterade aldrig över att det är stora ut­maningar med att starta eget
○ äv. överväga att acceptera
någon reflekterar (på något/att+verb/sats)
någon reflekterar (på något)
någon reflekterar (på sats)
någon reflekterar (på att+verb)
reflekterar du på att ta jobbet?
belagt sedan 1799
reflekterareflekterande, reflektering, reflexion, reflektion