publicerad: 2021  
sälja sålde sålt, presens säljer
verb
säl`ja
1 låta över­gå i någon annans ägo mot betalning
MOTSATS köpa JFR avsätta 3, avyttra
säljare; säljbar
någon säljer något (till någon/något) (för belopp)
någon säljer något (till någon) (för belopp)
någon säljer något (till något) (för belopp)
sälja gården; hon sålde sin gamla bil för 25 000 kronor
○ spec. i fråga om yrkes­mässig verksamhet
JFR försälja
säljkampanj
han hade specialiserat sig på att köpa och sälja diamanter; affären säljer mest sport­kläder
○ äv. bildligt i ut­tryck för förräderi, upp­givande av ideal eller dylikt
hon sålde sitt land; som ung författare fick han ibland sälja sin själ och skriva vecko­tidnings­noveller
sälja sin kropp se kropp
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska sälja 'över­lämna; sälja'; gemensamt germanskt ord med grundbet. 'låta ta'; jfr ur­sprung till salu
2 vara före­mål för (stor) efter­frågan
något säljer sätt
boken säljer bra; tidningen säljer dåligt
belagt sedan 1930
3 åstad­komma efterfrågan på något
något säljer (något)
reklamen säljer en känslan av individualism
○ äv. utan tanke på eg. försäljning ibland med partikelnin fram­ställa som attraktiv
någon säljer (in) något
en politiker med förmåga att sälja sitt budskap; sälja in en idé hos investerare
belagt sedan ca 1710
säljasäljande
sälja sig, sälja ut