publicerad: 2021  
sanktion sanktionen sanktioner
sankt·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
1 vanligen plur. straff­åtgärd av organisation eller stat mot liknande (svagare) part särsk. i form av något slags ekonomisk bestraffning
sanktionsbeslut; handelssanktioner
ekonomiska sanktioner; in­föra sanktioner; upp­häva sanktionerna
sanktioner (mot någon/något)
sanktioner (mot någon)
sanktioner (mot något)
för att nå en fredlig lösning på konflikten kan olika sorters sanktioner an­vändas; om­världens sanktioner an­ses ha bi­dragit till att apartheid­systemet av­skaffades i Syd­afrika på 1990-talet
belagt sedan 1916; av lat. sa´nctio 'på­bud; straffbestämmelse', till sanci´re 'helga'; jfr ur­sprung till sankt
2 vanligen sing. officiellt god­kännande från högre myndighet m.m.
sanktion (av något/sats)
sanktion (av något)
sanktion (av sats)
regeringen beviljar de båda myndigheterna sanktion att genom­föra de nöd­vändiga åt­gärderna
belagt sedan 1786