publicerad: 2021  
4sen sent sena
adjektiv
se´n
1 som in­träffar mot slutet av viss tids­period (ofta en dag)
MOTSATS tidig JFR 2senare 1
onsdags­kvällens sena tv-program; äta en sen mid­dag; vem kan man ringa i denna sena timma?; hon kom hem sent på natten (adverbial); han arbetar både bittida och sent (adverbial)
○ spec. för att an­ge slutet av någons livs­tid
ett verk av den sene Marx
○ spec. äv. för att an­ge slutet av viss kulturepok eller dylikt vanligen i sammansättn.
senbarock; sengustaviansk; senlatin; senrokoko
○ äv. om någon el. något som är i verksamhet vid slutet av an­tydd tids­period
några sena nattvandrare
belagt sedan 1672; fornsvenska sen 'sen­färdig, långsam; som in­träffar sent'; gemensamt germanskt ord, besläktat med 1sedan!!, sina, sist
2 som dröjer över normal eller förväntad tid­punkt
MOTSATS tidig
sen (till något) sen (att+verb)
de var sena till mid­dagen; han var sen i vändningarna; komma för sent (adverbial); det är för sent att ångra sig nu (adverbial)
○ spec. med tanke på karaktär eller dylikt
MOTSATS snar 1
hon är sen till försoning
○ äv. om före­teelse som in­träffar efter allt­för lång tid
våren var sen det året
bättre sent än aldrig se bra
sent omsider efter lång väntansent omsider kom möblerna som hon hade beställt
sent skall syndar(e)n vakna se syndare
belagt sedan senare hälften av 1300-talet Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
Sent i november. Titel på den sista boken i Tove Janssons serie om Mumin­trollens värld (1970)