publicerad: 2021  
bräm brämet, plural bräm, bestämd plural brämen
bräm·et
substantiv
● bred ytter­kant på klädes­plagg av annat material (vanligen päls) än plagget i övrigt
JFR bård
hermelinsbräm; mantelbräm; pälsbräm
○ äv. om kant med av­vikande ut­seende el. kant i all­mänhet
skumbräm; tallriksbräm
○ sär­skilt ytter- eller över­kant på fågel­fjäder eller blom­hylle
brämflik
belagt sedan 1489 (Stockholms Stads Tänkeböcker); fornsvenska brem; av lågtyska breme med samma betydelse; germ. ord, trol. besläktat med bard 1