publicerad: 2021  
slö slött slöa
adjektiv
1 som känner sig kraft­lös och håg­lös och där­för är obenägen att ut­föra arbete
JFR dåsig, lat, loj, slapp
slöa; slöläsa
de var för slöa för att göra läxorna
○ ibland med ton­vikt på av­slappning
han var mätt och slö efter mid­dagen
○ äv. om handling eller dylikt
en slö blick
○ äv. bildligt, spec. som inte gror
slö havre
○ spec. äv. om maskin eller dylikt
hans gamla dator verkade rätt slö
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska slior; gemensamt germanskt ord av ovisst urspr; jfr ur­sprung till slowmotion
2 som inte är till­räckligt vass
SYN. trubbig MOTSATS skarp 1
en slö sax
belagt sedan 1400–25 Heliga Birgittas uppenbarelser