publicerad: 2021
1kast
kasten kaster
kast·en
substantiv
1
endera av de strängt avgränsade samhällsklasserna i Indien
JFR
kastmärke
kastväsen; brahmankast; krigarkast
den högsta kasten; den lägsta kasten
belagt sedan 1819;
av port. casta 'oblandad ras'; till lat. cas´tus 'ren'
2
mest historiskt
tryckerilåda med fack för varje trycktyp
belagt sedan 1635;
av tyska Kasten 'låda'
3
ålderdomligt el. dialektalt
uppkastad hög av ved
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen);
fornsvenska kaster 'stapel, hög'; jfr ursprung till
kasta
Den högsta kasten.
Titel på roman av Carina Rydberg (1997); romanen handlar om konflikter mellan kända kulturpersoner
2kast
kastet, plural kast, bestämd plural kasten
kast·et
substantiv
1
särskilt sport
det att
kasta
kast (med något)
kast med liten boll
○
ofta med tonvikt på resultatet
ett långt kast
○
äv. bildligt
ge sig i kast med något
ta itu med någototaliga koreografer har gett sig i kast med Stravinskijs Våroffer
stå sitt kast
vara tvungen att ta konsekvenserna av sitt handlandeden opålitlige förvaltaren fick stå sitt kast och hamnade i fängelse
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Westmanna-Lagen);
fornsvenska kast; till
kasta
2
ålderdomligt
antal av fyra stycken vid räkning av sill el. strömming
JFR
2val 2
ett kast (något)
ett kast (med något)
belagt sedan 1346
stadfästelse av öländsk sillfiskestadga utfärdad av hertiginnan Ingeborg (Svenskt Diplomatarium)
3
kraftig, plötslig rörelse som vanligen medför riktningsförändring; beträffande person, djur el. naturfenomen
han gjorde ett trotsigt kast med huvudet
○
äv. bildligt
snabb förändring
lynneskast
tvära kast i humöret
belagt sedan början av 1500-talet
Nya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikorna
