publicerad: 2021  
ståtlig ståtligt ståtliga
ståt·lig
adjektiv
stå`tlig
● mycket stor och imponerande om före­teelse, särsk. byggnad eller dylikt
JFR praktfull, storslagen
ståtlig (att+verb)
ett ståtligt palats; en ståtlig parad­gata; en gammal ek med ståtlig krona; en ståtlig procession
○ äv. om person el. djur, med ton­vikt på längd, väl­växthet etc.
JFR stilig, tjusig
en ståtlig karl; en ståtlig vit springare
○ äv. om abstrakta före­teelser
slottet erbjöd en ståtlig an­blick; han bar det ståtliga namnet Alexander Bonaparte Caesar
○ spec. med an­tydan om slöseri
han hade skaffat sig ståtliga vanor
belagt sedan 1542; till ståt