publicerad: 2021
stavelse
stavelsen stavelser
stav·els·en
substantiv
●
rytmisk enhet i talet, som vanligen består av vokal med föregående och/eller efterföljande konsonant(er)
stavelsegräns; stavelsestruktur; stamstavelse
ordet "stavelse" har tre stavelser; franska ord har för det mesta betoningen på sista stavelsen
○
äv. i fråga om (fågel)läte
skogsduvans läte med två stavelser, ringduvans med fem
○
äv. i uttryck för förtigande eller dylikt av något
det stod inte en stavelse om demonstrationen i tidningen
sluten stavelse
stavelse som slutar på konsonant
öppen stavelse
stavelse som slutar på vokal
belagt sedan 1602;
till
stava