publicerad: 2021
stridig
stridigt stridiga
strid·ig
adjektiv
1
stridslysten
JFR
påstridig
hon var en stridig natur
belagt sedan 1699
2
vanligen plur.
inbördes oförenlig(a)
JFR
motstridig 1
stridiga viljor; han var ett offer för stridiga känslor
○
äv.
i sammansättn.
som innebär motsättning till något
göra någon rangen stridig
se
rang
belagt sedan 1618