publicerad: 2021  
stuva stuvade stuvat
verb
stu`va
1 ibland med partikel som an­ger rörelseriktning, t.ex.in stoppa in och omsorgs­fullt fördela större mängd av något i förvarings­utrymme; särsk. med av­seende på mindre kollin
JFR packa 1
någon stuvar (in) någon/något (någonstans)
någon stuvar (in) någon (någonstans)
någon stuvar (in) något (någonstans)
stuva in grejorna i bilen; det gäller att stuva ordentligt för att få in allt i båten
○ spec. lasta och packa (gods) i far­tyg
stuvare; stuveri
○ äv. med av­seende på person eller dylikt med partikelnin
stuva in barnen i bak­sätet
○ äv. med konstruktions­växling
någon stuvar något sätt
stuva kofferten proppfull
○ äv. försvagat stoppa in el. ned
han stuvade snabbt ner boken i väskan
○ äv. bildligt, sär­skilt om att byta ut med­lemmar i ett lag eller dylikt (el. låta dem byta funktioner) med partikelnom
någon stuvar om (i något) någon stuvar om (bland några)
han fick stuva om en hel del i laget på grund av skadorna
belagt sedan 1581; av lågtyska stuwen 'dämma upp; packa'
2 ofta perfekt particip koka (mat­vara) till­sammans med en tjock sås av smör, mjöl och vätska
stuvning
någon stuvar något
stuvad spenat; stuvad lake; stuvade makaroner
belagt sedan 1664; trol. av lågtyska stoben, stowen med samma betydelse och besläktat med stuga
stuvastuvande, stuvning