publicerad: 2021
tända
tände tänt, presens tänder
verb
tän`da 
1
få att brinna med eldslåga
tända en brasa; tända en gaslåga; tända (eld) i spisen; tända ett stearinljus
○
äv.
få att glöda (och förbrännas)
tända en cigarett
○
äv. utvidgat
få att avge elektriskt ljus el. annan (elektrisk) energi
tända lampan; tända i taket
○
äv. bildligt, särskilt om att uppväcka känslor eller dylikt
något tänder (någon)
tända någons fantasi; brevet tände en stråle av hopp hos dem; hennes hånfulla ord tände hans vrede
○
ibland med avseende på person
vardagligt
väcka entusiasm hos
något tänder (någon)
matchen kunde inte tända publiken
den tändande gnistan
se
gnista
belagt sedan mitten av 1300-talet (Bjärköa-Rätten (Helsinge-Lagen));
fornsvenska tända; gemensamt germanskt ord; nära besläktat med no. tandr 'gnista'; jfr ursprung till
tindra
2
börja brinna med eldslåga; ofta i opersonliga konstruktioner
det tände inte i spisen
○
äv. utvidgat
börja avge energi efter mottagande av tändande gnista eller dylikt
det var smällkallt och motorn tände inte
○
äv. bildligt
vardagligt
ofta med partikelntill
reagera känslomässigt intensivt t.ex. med entusiasm el. vrede
tända till på ett uttalande; den spännande matchen fick publiken att tända (till); hennes hånfulla ord fick honom att tända till
○
spec.
vardagligt
gripas av erotiska känslor för någon
tända på sin partner; han tände på henne redan vid första dansen
tända på alla cylindrar
se
cylinder
belagt sedan senare hälften av 1300-talet
Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
Nu tändas tusen juleljus
på jordens mörka rund.
Julvisa med text och musik av Emmy Köhler (1898); i Psalmboken sedan 1986, nr 116
på jordens mörka rund.
Julvisa med text och musik av Emmy Köhler (1898); i Psalmboken sedan 1986, nr 116
