publicerad: 2021
mo
mon moar
mo·ar
substantiv
1
grusig, torr slättmark ofta högt belägen och bevuxen med tall
tallmo
belagt sedan 1275 (i ortnamn; (öppet brev utfärdat av kung Valdemar om gårdar i sörmländska Villåttinge härad (Svenskt Diplomatarium)))
fornsvenska mo(r) 'sandhed'; besläktat med isl. má 'skrapa; gnida'; av omdiskuterat urspr.
2
knappast plur.
en kornig jordart på gränsen till sand
belagt sedan 1649
På lingonröda tuvor och på villande mo
där furuskogen susar susilull och susilo,
där kan du se dem en och en och stundom två och två
på lingonröda tuvor komma dansande på tå. Karl Williams (text), Flickorna i Småland (1910)
där furuskogen susar susilull och susilo,
där kan du se dem en och en och stundom två och två
på lingonröda tuvor komma dansande på tå. Karl Williams (text), Flickorna i Småland (1910)