publicerad: 2021
tapper
tappert tappra
tappr·are
adjektiv
●
som trots personlig fara handlar utan fruktan för följderna vanligen för ett gott syfte
den tappra lilla skara som försvarade bron mot en övermäktig fiende
○
äv. om handling och dylikt
tappert motstånd
○
äv.
som utstår prövningar utan att klaga
ett tappert buret lidande (adverbial)
○
äv. (om nöjesaktiviteter)
skämtsamt
intensiv, grundlig
tappert festande; de drack tappert den kvällen (adverbial)
belagt sedan 1609;
av lågtyska tapper 'ivrig; duktig; tapper; tung'; av omdiskuterat urspr.
Den tappre soldaten Švejks äventyr under världskriget.
Svensk titel på roman av den tjeckiske författaren Jaroslav Hašek (1921–23); en av de mest berömda satirerna över militarismen