publicerad: 2021  
bud budet, plural bud, bestämd plural buden
bud·et
substantiv
1 moralisk norm som ställts upp av högre makt spec. religion (enl. Gamla testamentet) men äv. all­männare
JFR befallning, budord, föreskrift
moralbud; sedebud
ett bud (om något/att+verb/sats)
ett bud (om något)
ett bud (om sats)
ett bud (om att+verb)
budet (att+verb/sats)
budet (sats)
budet (att+verb)
tio Guds bud; första (andra, tredje etc.) budet; du ska följa sam­vetets bud
○ äv. något ut­vidgat
förnuftsbud
hårda bud något var­dagligtmycket svåra vill­kordet är hårda bud i filmens värld – jobben är få och konkurrenterna många
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska buþ, boþ 'till­bud; budskap; in­bjudning; bud­bärare; på­bud'; till bjuda; jfr ur­sprung till 2båda, gästabud, uppbåd
2 med­delande om in­träffad händelse som mot­tagaren har an­ledning att få vetskap om; ofta över­bringat av kurir eller dylikt
JFR budskap
budbärare; dödsbud; glädjebud; ilbud; telefonbud
bud (om något/att+verb/sats)
bud (om något)
bud (om sats)
bud (om att+verb)
budet (att+verb/sats)
budet (sats)
budet (att+verb)
bud (efter någon)
hon nåddes av budet att systern hade om­kommit
○ äv. om med­delande i all­mänhet
gå med bud till grannen
○ spec. om med­delande med begäran om att någon ska komma
skicka bud efter doktorn
○ ibland äv. om (tänkt) med­delande om händelse som kommer att in­träffa
förebud
storkarna ger bud om bister vinter
○ ibland äv. i ut­tryck för att en händelse kunde el. borde ha in­träffat
mästarna ledde med 2–0 i pausen och det var bud efter fler mål
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
3 person som över­bringar med­delande eller försändelse
JFR budbyrå, springpojke
cykelbud; stadsbud; tidningsbud
har budet kommit med varorna än­nu?; brevet kom med ett bud
○ spec. juridik person som fått i upp­drag att över­bringa med­delande utan att ha fått full­makt
vidgade möjligheter att lämna val­sedel genom bud
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
4 erbjudande om viss in­sats ofta i form av pengar, för att få till­gång till något; spec. vid auktion
SE bjuda 2, buda 2 JFR 1förslag, anbud 1
budgivning; förhandsbud; utgångsbud
ett bud (på belopp)
lägga ett bud; ge ett bud; dagens högsta bud kom när en fransk frukt­servis från 1800-talet ropades ut
○ spec. äv. vid förhandlingar och dylikt
facket av­visade arbets­givarnas bud
○ äv. försvagat i ut­tryck för konkurrens eller dylikt
det var många om budet i finalen på 1 500 meter
stå till buds stå till förfogandelägret på­går i en vecka och en mängd aktiviteter står till buds
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
5 åtagande att klara visst an­tal stick i kort­spel, särsk. bridge
budgivning; kravbud; öppningsbud
partnerns bud inne­bar att stor­slammen var nästan säker
belagt sedan 1807