publicerad: 2021  
terror terrorn
terr·orn
substantiv
terr´or
● organiserade (och ofta systematiska) vålds­handlingar i av­sikt att skapa oro eller väcka skräck i ett sam­hälle för att här­igenom upp­nå vissa (ofta politiska) mål
JFR attentat, terrorism
terrorbombning; terrordåd; terrorhandling; terrorhot; terrorvåg
terror (mot någon/något)
terror (mot någon)
terror (mot något)
diktaturens terror; inkvisitionens terror; nazistisk terror i Hitler­tidens Tysk­land
○ äv. om över­grepp av psykiskt slag
mopedterror; nätterror; telefonterror
belagt sedan 1617; av lat. terr´or 'skräck'