SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 trankil trankilt trankila trank·il adjektiv [-ki´l] ● lugn och oberörd han tog nyheten om avskedandet trankilt (adverbial) ○ äv. om handling och dylikt belagt sedan ca 1740; ur lat. tranquill´us 'lugn' SO Alfabetisk lista trancherkniv (tranchera) trandans subst. trandans (trana) tranedans subst. tranfamiljen (trana) trankil adj. trankilitet subst. trankokeri (kokeri) trankokeri (tran) tranlampa subst. trans- förled Till alla ordböcker