publicerad: 2021
utfylla
utfyllde utfyllt, presens utfyller
verb
●
ofta lös förbindelse, se
fylla ut
låta fyllas av
utfylla något (med något/att+verb)
utfylla något (med något)
utfylla något (med att+verb)
○
äv.
uppta (det tomma) utrymmet i anslutning till
de 1 000 åskådarna utfyllde läktarutrymmet väl
belagt sedan 1585
utfyllautfyllande, utfyllning