publicerad: 2021  
utskyld ut­skylden ut­skylder
ut|­skyld·en
substantiv
u`tskyld
● ålderdomligt vanligen plur. skatt till stat, kommun eller kyrka i äldre tid
kommunalutskylder; kronoutskylder
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska utskyld, till skyld, sidoform till skuld