publicerad: 2021  
vänskap vänskapen vänskaper
vän·skap·en
substantiv
[vän`-] el. [vä`n-]
● det att vara vän med viss person etc.
SE 1vän 1
vänskapsband; vänskapsförhållande; vänskapsmatch
vänskap (med/till någon)
vänskap (med någon)
vänskap (till någon)
vänskap (mellan några)
en varm vänskap; en innerlig vänskap; det han kunde erbjuda henne var vänskap, inte kärlek; hon hjälpte dem för gammal vänskaps skull
○ ofta ömse­sidigt
deras livs­långa vänskap
belagt sedan 1344 (stadga utfärdad av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska vinskaper; till 1vän 1 och -skap