publicerad: 2021  
voltige voltigen voltiger
substantiv
[vålti´∫]ljust sj-ljud
konst­ridning på häst som löper på volt och ofta är osadlad; på cirkus och dylikt
voltigeridning; voltigör
belagt sedan 1836; av franska voltige med samma betydelse; till ita. volta 'vändning'; till lat. vol´vere 'vrida'; jfr ur­sprung till revolver, revolt, volym, 2volt!!