tryckår: 2009
än`dalykt
substantiv ~en
ända|lykt·en1slut
för visst skeende e.d.
åld. el. skämts.tid.en sorglig ändalyktsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. ändalykt ’slut; fullbordan’; till 2ända och 3lycka
2stuss
vard., skämts.med.få en spark i ändalyktensätta sig på ändalyktensedan åtm. ca 1940
