SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
åja [å´-el. med två huvudtryck] interjektion å|­jadetta kan inte utan vidare god­tas! som ut­tryck för in­vändning e.d. vard.Nollåja, så perfekt är du inte själväv. försvagat för att ut­trycka måttlig grad av ngtHur mår du? ― Åja, så därsedan 1838