SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
å`kning substantiv ~en ~ar åk·ning·endet att åka särsk. i sam­band med tävling el. för nöjes skull sport.cykelåkningskidåkningskridskoåkningNN har inte samma flyt i åkningen som förräv. om en­staka tävling(somgång)JFRcohyponym1åk 2 NN leder tävlingen efter första dagens åkningsedan 1749; 1909 om konst­åkning