SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
cession [se∫o´n] substantiv ~en ~er cess·ion·enen borgenärs över­låtelse av fordran till ny person utan gäldenärens sam­tycke ekon.jur.JFRcohyponym1bankruttcohyponymtransport 4 äv.över­låtelse av territorium från en stat till en annan ibl. äv.konkurs cession (av ngt) (till ngn)sedan 1669av lat. cess´io ’av­trädande’; till cedera