SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
alun [a´-el.a`-] substantiv ~et el. ~en alun·etett dubbel­salt av kalium och aluminium anv. bl.a. som garv­medel och bet­medel ämne.alunbetningsedan mitten eller senare hälften av 1400-taletLäke- och örte-böckerfornsv. alun; ur lat. alu´men med samma betydelse