SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
asymmetri´ substantiv ~n ~er a·sym·metri·erbrist på symmetri hos före­mål af.den karakteristiska asymmetrin i boxarens an­sikteäv. bildligtasymmetrin mellan centrum och periferi i världs­ekonominsedan 1868till grek. a- ’ej’ och symmetri