SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bias [baj´es] substantiv ~en ~er bias·enfelaktighet i vetenskapliga resultat på grund av ngt systematiskt fel i forskningsprocessen spec. in­om statistiken (om systematiska fel i ur­val, skattningar m.m.) pedag.statist.biasen var försumbar då den till stor del kalibrerats bortsedan trol. åtm. 1950-taletav eng. bias, fra. biais med samma betydelse; trol. av grek. epikar´sios ’sned; oblik’