SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
broiler [bråj´-] substantiv ~n, plur. broilrar el. ~ äv. ~s broil·ernsnabbgödd kyckling som är upp­född i industriliknande an­läggning; nästan en­bart betraktad som föda kokk.broileruppfödningextra­pris på djup­fryst broileräv. bildligt om person, t.ex. idrottare el. politiker, som (nästan) ute­slutande tränas för sin spec. upp­giftned­sätt.broilerpolitikerde öst­tyska simmerskorna var rena broilrarsedan 1955; 1976 om människaav eng. broiler ’göd­kyckling’, till broil ’steka; grilla’