publicerad: 2021  
bryta sig bröt brutit, presens bryter
bryt·er sig
verb
bry`ta sig
1 träffa kraftigt och över­gå till skum
bryta sig (mot något)
vågorna bröt sig mot klippan
belagt sedan 1842
2 vara olika (och inte passa ihop)
bryta sig (mot något)
färgerna bryter sig mot var­andra
○ ofta äv. (om åsikter och dylikt) vara mycket olika (och svåra att jämka samman)
upp­fattningen om Napoleon bryter sig bland historiker
belagt sedan 1821
bryta sig in, bryta sig ur, bryta sig ut