SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
by substantiv ~n ~ar by·ar1grupp av gårdar på lands­bygden som ur bebyggelsesynpunkt ut­gör en enhet nu­mera utan administrativ betydelse geogr.samh.JFRcohyponym1stad 1cohyponymsamhälle 2cohyponymköping bybobystämmabergsbyfiskebykyrkbyen när­belägen byförbindelserna med de små byarna uppe i bergen var av­brutnaäv. om annan grupp av hus e.d., ofta för till­fälligt boende el. för viss (fritids)aktivitetbarnbysemesterbystugbytältbyden olympiska bynäv. med bi­betydelse av in­skränkthet o.d.i sammansättn. byslagsmålbysnillebytänkandeställa/sätta kyrkan mitt i bynsekyrka 1 sedan 1000-taletrunsten, t.ex. Runsten, Öland (Nilsson)vanligen runform by (ack.), fornsv. byr, urspr. ’bo­plats’; bildn. till 2bo 2kraftig vind med kort varaktighet och ofta med kraftig, kort­varig neder­börd meteorol.kastbyregnbystormbyvindbyåskbydet var upp­åt 30 sekund­meter i byarnasedan 1741av nederl. bui eller lågty. med samma betydelse; av o­visst urspr.