SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
da`gordning substantiv ~en ~ar dag|­ordn·ing·enviss bestämd ordnings­följd för ärendena vid samman­träde i beslutande församling rum.samh.SYN.synonymagenda 1 JFRcohyponymföredragningslista kan dagordningen god­kännas?sista punkten på dagordningendet står inte på dagordningen, men vi kan ta det under ”övriga frågor”äv. konkretföredragnings­lista en hop­skrynklad dagordningäv. bildligt, spec. om rutiner, vanor e.d.det hör nu­mera till dagordningen att vi äter lunch till­sammansspec. äv. i ut­tryck för att ngt är aktuellt e.d.utbildnings­frågorna står högt på den fackliga dagordningenhon an­ser att medierna har fått allt­för stor makt över den politiska dagordningendagordningen (för ngt), (på) dagordningensedan 1843via ty. Tagesordnung, fra. ordre du jour, efter eng. order of the day med samma betydelse