SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
debarkera [-ke´-] verb ~de ~t de·bark·er·argå i land från far­tyg mil.sjö.sjö­männen debarkerade för att göra sig en glad kväll i stadenäv.lasta ur far­tyg äv. all­männarestiga ur fortskaffnings­medel debarkera (ngt)sedan 1716av fra. débarquer med samma betydelse, till barque, se 2bark Subst.:vbid1-133027debarkerande, vbid2-133027debarkering