SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ebb substantiv ~en ebb·en(tids­period med) regel­bundet åter­kommande sänkning av havsvattennivån, som beror på månens rörelser geogr.tid.MOTSATSantonymflod 2 JFRcohyponymlågvattenhyperonymtidvatten ebbströmebbtidebb och flodäv. om den lägsta vatten­nivånnär det är ebb kan man vada över till holmenäv. bildligt om brist, låg intensitet e.d.det var ebb i kassan så de fick ställa in resansedan 1787av nederl., lågty. ebbe med samma betydelse, eg. ’bortflöde’; besl. med ävja