publicerad: 2021  
efterklang efter­klangen efter­klanger
efter|­klang·en
substantiv
ef`terklang
● (svagare) klang som dröjer kvar efter den huvud­sakliga klangen
JFR biljud, resonans
efterklang (av/efter/från något)
efterklang (av något)
efterklang (efter något)
efterklang (från något)
den dallrande efter­klangen av torn­klockans slag
○ äv. bildligt, spec. om (mattare) kvar­dröjande minne, efter­bildning och dylikt
efterklangstid
hans dikter är bara romantisk efter­klang
○ spec. äv. i ut­tryck för på­verkan
hennes tankar har givit efter­klang ända in i våra dagar
belagt sedan 1746