SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
epidemi´ substantiv ~n ~er epi·demi·er(upp­komst av) stort an­tal fall av smittsam sjukdom hos viss befolkning el. djurpopulation med.tid.JFRcohyponymfarsotcohyponymendemi epidemisjukhusdifteriepidemiinfluensaepidemikoleraepidemivalpsjukeepidemiepidemier upp­stod och spreds i de över­befolkade lägrenäv. bildligt om annan före­teelse som plötsligt blir mycket vanligstöldepidemisedan 1795via medeltidslat. av grek. epidemi´a ’ut­bredd sjukdom’, till epi´ ’i’ och de´mos ’folk’; jfr pandemi