SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
e`vighet substantiv ~en ~er ev·ig·het·eno­ändlig tid tid.jorden kommer inte att existera i (all) evighetspec. i kristen tro”Kom i­håg att på döden följer evigheten”, sade prästenäv. försvagatmycket lång tid det var evigheter sedan vi sågshans tro­värdighet är förbrukad för tid och evighetspec. i ett emfatiskt ut­tryckefter evigheters evigheter stod maten äntligen på bordet(i) evighetsedan 1480Skrifter till Läsning för Klosterfolkfornsv. ävighet Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill, vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas, det är en skörd, som undan honom bärgas, ty den hör evighetens rike till.Viktor Rydberg, Kantat vid jubelfest-promotionen i Uppsala den 6 september 1877