publicerad: 2021  
förtrytelse förtrytelsen
för·tryt·els·en
substantiv
förtry´telse
● vrede och upp­rördhet som orsakas av något som upp­levs som en oförrätt
SYN. indignation JFR harm
förtrytelse (över något/att+verb/sats)
förtrytelse (över något)
förtrytelse (över sats)
förtrytelse (över att+verb)
hon grät av förtrytelse; rösten darrade av förtrytelse; till sin stora förtrytelse fick han inte tjänsten
belagt sedan 1749