SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
famn substantiv ~en ~ar famn·en1ut­rymme mellan (ngns) över­kropp och om­slutande armar ofta med stark betoning av värme och gemenskap mått.famntagmodersfamnkom i min famn!hon tog honom i famnenpappas trygga famnpojken låg och höll sin nalle i famnenhan kom med famnen full av blommoräv. mer el. mindre bildligtvän­kretsen öppnade sin famn för honomäv. i ut­tryck för (varierande) erotiska förbindelseren sjö­man med en famn i varje hamnunder en period i ungdomen tycktes han gå från famn till famnmed stora famnenhjärtligthennes nya klass tog emot henne med stora famnen sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. famn; gemens. germ. ord, besl. med lat. pate´re ’stå öppen’; jfr patent 2av­ståndet mellan finger­topparna på en vuxen mans ut­sträckta armar anv. som mått, mot­svarande ca 1,8 m el. 6 fot åld.mått.famnsbreddfamnstjockpå fem­ton famnars djupäv. som ett informellt rymd­måtten famn hösedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen