publicerad: 2021
forcera
forcerade forcerat
verb
[fårse´-] 
1
öka arbetsinsatsen på (något) för att nå målet tidigare
JFR
påskynda
någon forcerar något
statsrådet ville forcera arbetet på den nya lagen
○
i sportsammanhang ofta i absolut konstruktion
någon forcerar
hemmalaget forcerade starkt mot slutet och lyckades nå oavgjort
○
ibland med tonvikt på resultatet
med partikel, särskiltfram
någon forcerar fram något
forcera fram ett beslut
belagt sedan 1772;
av franska forcer 'tvinga; betvinga', till force 'styrka, kraft'; till lat. for´tis 'stark'
2
med kraftansträngning passera hinder
någon forcerar något
man lyckades forcera drivisen och rädda de nödställda
○
äv.
tränga in i
forcera fästningen
○
äv. med konstruktionsväxling
med partikel, särskiltin
få att passera hinder eller dylikt
någon forcerar in något
hon lyckades forcera in bollen
belagt sedan 1680
3
avslöja kod eller dylikt
någon forcerar något
forcera ett chiffer
belagt sedan 1938
forceraforcerande, forcering
