publicerad: 2021  
härska härskade härskat
verb
härs`ka
1 (ha möjlighet att) ut­öva (nästan) oinskränkt makt över en större grupp människor, vanligen en nation eller dylikt
JFR regera
härskare; behärska
någon härskar (över någon/något)
någon härskar (över någon)
någon härskar (över något)
han härskar över 40 miljoner under­såtar; som marxist talade han gärna om den härskande klassen
○ äv. försvagat
mor­mor härskade i köket
söndra och härska se söndra
belagt sedan ca 1620; av lågtyska herschen med samma betydelse; till tyska hehr 'förnäm; hög'; jfr ur­sprung till herre, härlig
2 vara för­handen (och helt sätta sin prägel på om­givningen)
något härskar (någonstans)
den nu­mera härskande åsikten; i salen härskade en djup tystnad
belagt sedan 1712
härskahärskande