SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
har`mas verb harmades harmats harm·askänna harm eller förargelse psykol.hon harmades över hans lik­giltighetharmas över ngt/att+V/SATSsedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckarefornsv. harmas Subst.:harm