SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
hir´d substantiv ~en ~er hird·enpersonlig liv­vakt för (forn­nordisk) kung eller stor­man admin.samh.hirdmansedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. hirþ ’liv­vakt; hov­folk’; av forneng. hir(e)d med samma betydelse, eg. samma ord som ty. Heirat ’gifter­mål’