SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1hiss substantiv ~en ~ar hiss·enmekanisk transportanordning som löper lod­rätt vanligen i ett slutet, schaktliknande ut­rymme, mellan styr­skenor trafik.JFRcohyponymelevator hisschakthisskorghisstrummagruvhissmathisspersonhissåka hissde tog hissen upp till sjätte våningensedan 1824till hissa
2hiss substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en hiss·ettonen ett halvt ton­steg över h som samman­faller med tonen c på en klaviatur musiksedan 1802av ty. His med samma betydelse; jfr ciss