tryckår: 2009
hjälm
substantiv ~en ~ar
hjälm·en●omslutande (halvklotformigt) huvudskydd av hårt, kraftigt material
till skydd mot slag, träffar (av skott) m.m.
arb.kläd.mil.ishockeyhjälmridhjälmstörthjälmmotorcyklister måste ha hjälmsoldater i gröna hjälmaren arbetsplats där alla måste ha hjälm○äv. som skydd mot strålning e.d.solhjälmtropikhjälm○äv. om den översta delen på heraldiskt vapensedan 1253stadfästelse av jordabyte mellan Birger Jarl och västgötska Gudhems kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. hiälmber; gemens. germ. ord, urspr. ’ngt som gömmer, täcker’; besl. med 1hölja
