publicerad: 2021  
1galler gallret, plural galler, bestämd plural gallren
gallr·et
substantiv
gall´er
● an­ordning med parallellt monterade (metall)stänger in­om en ram ibland äv. med stängerna i andra formationer; anv. som avgränsning, stängsel och dylikt
JFR bur, nät
gallerglugg; gallergrind; gallerport; fängelsegaller; spjälgaller
det var galler fram­för källarfönstren
○ äv. om liknande an­ordning med annan an­vändning, ofta för att under­lätta luft­växling, värmning el. av­kylning och sam­tidigt skydda
bakgaller; hjälmgaller; kakelugnsgaller; kylargaller
de stekte äpplena på ett galler ovan­för elden; fram­för elementen var sirliga galler monterade
○ spec. om tråd­galler el. -nät mellan anod och katod i ett elektron­rör
JFR gitter
gallerspänning; gallerström
○ spec. äv. i ut­tryck för fängelse­vistelse
skaka galler; sitta bak­om galler
belagt sedan 1541; jfr fornsvenska galdror, plur., ev. sammanhängande med fornsvenska gadder 'galler'; av lågtyska gaddere med samma betydelse
Jag står och ser på världen genom gallret;
jag kan, jag vill ej slita mig från gallret. Gustaf Fröding, En ghasel (i Gitarr och drag­harmonika, 1891)
2galler gallern, plural galler
även
gallier galliern, plural gallier
gall·ern, galli·ern
substantiv
gall´er el. gall´ier
● med­lem av någon keltisk stam i det forn­tida Gallien dvs. särsk. Frank­rike och Norditalien
gallern Asterix
belagt sedan 1626; av lat. Gall´us med samma betydelse